När polisen anländer går pappa och de två männen för att berätta för dem var vildsvinet har rört sig, för vid det här laget har vildsvinet rört sig mellan vår skogsplätt och den lite större skogsplätten intill ett x-antal gånger då den blivit skrämd av olika anledningar. Senast då vår hund skällde då jag kom hem. Polisen börjar då köra runt på vägar intill skogsplättarna där vildsvinet har setts, i hopp om att få syn på det. Lönlöst, eftersom det är perfekt kamouflagefärgat för skogen. De två äldre männen har vid det här laget åkt iväg.
Vi är smått roade av polisens försök att få syn på vildsvinet. De kör av och an på vägarna intill och efter ett tag stannar de på vägen mellan vår skogsplätt och den större skogsplätten. Vad tror dem liksom, att vildsvinet casually ska komma gående där medan de står där med bilen på tomgång? Till sist ger de i alla fall upp, säger åt oss att ringa på nytt ifall det dyker upp igen och kör sedan iväg.
Mina föräldrar och jag sitter på terrassen en stund efteråt och spanar ifall det skulle komma tillbaka nu när det lugnat ner sig lite. Till sist säger pappa att det förmodligen rört sig vidare eller ligger och vilar i skuggan under dagens varmaste timmar och att om det kommer att komma tillbaka så gör det det säkert på kvällen eller natten. Och så lämnar vi vildsvinsspanandet och återgår till våra alldagliga sysslor.
Vildsvinet återvände inte den kvällen eller natten för idag morse gick pappa ut för att kolla om det hade kommit fler gropar där vildsvinet bökat, men icke. Det har förmodligen rört sig vidare.